Duktig kille

Nyss så gick våran lille kille för första gången upp i sin egen säng och la sig. 

Undrade vart han tog vägen när han gick upp, han var så tyst. Så jag smög upp för trappan och kollade. Först tittade jag in i vårat sovrum för att se vad för hyss han hittade på (tysta hyss är ju som bekant de "värsta" hyssen), men där var han inte. Kollade vidare om han var inne och störde sin syster som sov, men där var han inte heller. Då kollade jag hans egen säng & DÄR låg han =) 

Han sa lite sömnigt "sova" sådär otydligt som det blir när man har nappen i munnen. La på honom täcket och gick ner igen och han ligger kvar *lycklig*

Lille gullegrisen! 

Blir 2 år om 19 dagar. Ojojoj så fort det går!

Stolt över Moa idag

Våran duktiga Moa har börjat bli lite modig ibland. 

Hon har alltid varit intresserad av hästarna, men försiktig bland dem.  Förra hösten blev hon sakta men säkert räddare och räddare för dem. En dag vägrade hon gå in till dem.

Hon fick börja på ridskola förra hösten och i början gick det ganska bra. Men jag tror att det gick lite för fort fram för henne. De andra barnen hade redan gått en termin och var lite längre fram i sin utbildning.  Hon var alltid exalterad och klädde glatt på sig sina ridkläder när vi skulle åka dit men väl framme vid stallet låste det sig. Moa var inte redo ännu.

Vi lät henne sluta på ridskolan och hon slapp vistas även bland våra hästar här hemma om det inte var riktigt, riiiktigt nödvändigt att hon var med (behövde inte röra hästarna men kanske vara i stallet)

Sedan dess har hon fått ta egna intiativ till att ta kontakt med hästarna. En liten klapp här, låta hästen lukta på henne där. Frågade om hon fick vara med och borsta lite. Leda en häst till/från hagen. Osv.. 

I sommar har hon frågat ganska många ggr om hon kan få rida. Tyvärr är det inte alltid man har haft tid/möjlighet att låta henne göra det. Men hon har fått känna hästsuget självmant smyga sig på iallafall.

Hon fick för några veckor sedan rida lite med mig och sin bror på hästryggen. Tog en liten kort tur i skogen (el. på kalhygget/"parken" i detta fallet)

Idag så var en kompis till mig här med sina två döttrar, yngre än Moa. Vi tog in Lita och Gizma för att flickorna skulle få greja lite med dem, och rida lite (åka häst). 

Moa tog snart befälet inne hos Lita. Borstade och fejjade. Plötsligt har hon hittat en hovkrats och kämpar med att på egen hand få upp hovarna på Lita. Efter att ha stånkat en stund om hur svårt det är så ger jag henne lösenordet (Lita har ett "Sesam-öppna-dig"-lösen för att lyfta hovarna samarbetsvilligt) och genast går det lite lättare om än fortfarande tungt, Lita är ju ändå en nordsvensk och har lite tyngd i sina ben och Moa är knappligen 7 år och späd som en nyfödd gris =)

Har kanske inte nämnt det ännu men under denna tiden Moa höll på med Lita i boxen så var hon där inne alldeles SJÄLV !  Det har hon inte vågat innan. (Jag stod i boxen brevid och kunde snabbt ta mig in vid behov)

Jag gick in och hjälpte till att lyfta hovarna och så fick även kompisens döttrar hjälpa till och kratsa hovar. Väldigt skoj men smutsen i hovarna sitter HÅÅÅRT =)

Efter lite omvårdnad i stallet så fick då äntligen tjejerna rida lite. Kompisens döttrar fick prova Gizma först och Moa fick Lita. Och Moa red alldeles själv (jag gick brevid men höll inte i) och det var självförtroendehöjande om något. Och hästen lyssnade på henne, stannade/startade när Moa ville (förutom när Lita var tvungen att ta matrast vid en askruska vid vägen) och det var naturligtvis bra. 

Moa vågade även rida lite på Gizma, men Lita är favoriten. 

Största hästen i stallet är den tryggaste!

Sorry moster, din häst är för smal att sitta på. /häls. Moa

Varför sitta på en vaderad kökstol när man kan sitta i en bekväm fåtölj?!

Tisdag (ifall någon förvirrat sig bland veckodagarna)

=)

Känns som om jag har en rap på tvären i fingrarna.

Vill skriva både det ena och det andra här med det har liksom fastnat, kommer inte ut.

*******************        ***************       ***************

Igår när jag kom ut till hönsen så gick jag runt till baksidan för att titta in i hönsgården. Inget konstigt i sig, jag har gjort det många ggr förut men denna gången var det inte samma syn som mötte mig. Nu var det två av mina hönor (eller vilket kön det nu var på fjäderfäna) som låg alldeles döda. Någon ful (vet inte om den var ful, men det var fult gjort) fågel hade tagit livet av dem och kalasat rejält på den ena. 

Och det var inte vilka fjäderfän som helst som hade blivit fulfågel-mat, det var mina BARNEVELDER som låg där *arrrgggggggggg* *moooorrrrr*

Och det värsta var nästan att skitfågeln hade tagit sig in i hönshagen för att ta mina mest, för mig, värdefulla pippia (som Jonas säger om hönsen) när den kunde ha tagit någon, vilken som helst, av de andra av mina som går lösa. Har ju tre sussex (vill inte att de ska bli tagna av rovdjur de heller men de är myyycket lättare att hitta nya av) som är ute och spatserar runt både här och där. Eller Bull,  den mest icke attraktiva New Hampshire-tupp som går på vår jord, han går ute tillsammans med sussexarna. Han är ju både fet och långsam. Varför valde inte fulfågeln honom. Då hade fulfågeln inte behövt äta något mer på minst en vecka, kanske till och med två veckor. Hade nog kunnat föda upp hela sin fulfågelsläkt på honom, haft en brakmiddag!

*******     ***********     *************      ***********

Höns- köp/byt/säljdagen är avklarad. 

Hittade inget som jag ville ha. Och inget hade jag som jag ville sälja heller. 

Eller nja. Såg några holländska dvärgar som var väääldans fina. Silverhalsade.  Men eftersom jag lovat mig själv att jag ska hålla mig till de raser jag har just nu ett tag så var jag tvungen att låta bli dem. Men det hindrade mig ju inte att leda min mamma till att köpa dem =D  

Hon har ju börjat känna ett sug efter någon dvärghönsras och ja, dessa var ju väääldans fina =D Och vem vet, jag kanske bryter mitt löfte till mig själv framåt våren/sommaren och kan då tänka mig att skaffa lite av de silverhalsade igen. Och då är det ju JÄTTEBRA att det finns någon nära mig som HAR just sådana ;)    

Ibland så, då är jag smart!   (om jag får säga det själv *haha*  )

***************               ******************     *************

Något mer då?! 

Jo....

Våran diskmaskin är något vajsing med. En lampa som bara brukar lysa rött har börjat att blinka. Och den fyller på vatten... Och den fyller på vatten... Och den fyller på vatten... ja ni fattar.... Och när jag då tryckte på "stäng-av-dig-knappen" (även kallad OFF) så fortsatte den att fylla på vatten... och fylla på vatten. Och så lät den som om den fortfarande var igång fast den inte var det.. Jag hade ju tryckt på "stäng-av-dig-knappen". 

Ringde sambon (han äääälskar när jag ringer honom om sådant här så jag kan ju inte neka honom dessa glädjande telesamtal) och förklarade hur den bar sig åt. Sträckte t.o.m in den sladdlösa telefonen i diskmaskinen så att han skulle höra riktigt ordentligt hur det lät, så att han inte trodde att jag försökte med ett aprilskämt så här i september.

Han sa åt mig att jag skulle stänga av vattnet. Jaha och var f**n gör man det då??? Under diskbänken har vi en sådan liten trög j**la kran (ifall någon ville veta) fick slita järnet för att kunna rubba den knappt en cm. 

Japp, så var det gjort. Inget mer vatten rinner i den maskinen. Men den lät fortfarande som om den VILLE diska, maskinen alltså. Då fick jag i uppdrag att dra ur kontakten.

Jag ---> ????????<----   och vart finns den då?

Ännu längre in under diskbänken någonstans. Efter mycket assistans av Jonas så lyckades jag hitta den och drog ur elen och maskinen tvärdog. Tyst var det här =)

Assistansen från Jonas bestod i att jag försökte lyfta ut grejer som soppåsekärl, diskmedel etc. för att komma längre in och åt i skåpet, Jonas försökte trycka in allt igen och stänga skåpsluckorna.... Med mig halvvägs inne i skåpet!

Ja, iallafall. Eftersom jag egentligen inte alls hade tid med detta eftersom jag skulle vara med Jonas hos dagmamman vilken sekund som helst för att sedan helst infinna mig på jobbet i tid så fick Sambon i uppdrag att ringa stället vi inköpt diskmaskinskrället på när han kom hem senare på dagen. Visst det gjorde han.. Men... Det finns ju dom som inte riktigt har samma arbetstider och telefontid som alla andra så där var det ju ingen "hemma". Så jag fick ringa dagen efter när jag kommit hem från jobbet. Till slut fick jag tag i en man (mycket trevlig sådan) och fick där veta att jodå, vi ska hjälpa dig/er. Han fick alla telefonnr som jag kunde komma på. (som han kan nå mig på, inte hela byns ;) )Vi ringer innan vi kommer, sa han. Skitbra tyckte jag.

Sedan kom det! Vi har upp till 2 veckors väntetid innan vi kan komma. 

Så nu får vi diska för hand. Jag som äääääälskar! att diska, speciellt för hand... NOT *mutter* 

Tror fingerkrampsrapen har lossnat lite nu... =D

Men i stället har jag fått John Blund-kli i ögonen. 

Så vi får se om jag kommer kladda in något mer här en annan dag..

Sov gott ni som orkade läsa hit!

KRAM

tiden går

Nu var det längesedan jag skrev något här. Har bara blivit så. Vet inte vad jag har gjort istället.
Jobb, skola och dagis har börjat igen, kanske det som gör att tiden går men inget vettig el. roligt blir gjort (?)

I går var jag och mamma på arabutställning. Det var roligt.

På lördag är det köp-byt & säljdag för fjäderfäna i Väne-Åsaka. Får se om jag hittar någon fjäderboll som jag kan tänka mig att skiljas ifrån. Viss risk är det för att jag istället hittar någon ny som får flytta hem till mig =)

Nu ska jag visst sova igen.
I morrn är det åter dax för jobb, dagis och skola.
Sorgligt men sant. Lite mer semester hade varit skönt.
Undrar om man skulle ta och köpa lite trisslotter igen då & då.
Det ökar ju chansen för att få lite mer "semester" när man så önskar.