små glädjeämnen

Kommer och tänka på alla små nya framsteg som barna gör.

Sonen som det väller nya ord och meningar ur.
Alla ord som kanske inte var meningen att han skulle höra men som har fastnat i hans minne som superklister. "Helvete pappa" rabblade han häromdagen. Undrar vem som sa det ordet :P
F**n är oxå ett sånt ord som flitigt används.

Men kom oxå att tänka på när han för ett par veckor sedan satt på sin stol i köket och åstadkom ett fruktansvärt oljud. Något gnölande blandat med väldigt ostämd fiol ungefär.
När jag frågade honom vad han sysslade med så svarade han så glatt "- Jag sjunger =) "
Vem var jag att klaga på det?
Det gick ju inte. Han har ju aldrig visat tendenser till att vilja ta ton förr. Dansa till musik och göra rörelser till t.ex imse vimse spindel gör han gärna, men inga sånger.

Och dottern.
Hon håller ju på att lära sig läsa och skriva och driver mig ibland till vansinne med sina frågor.
Men det är jättekul att hon visar sådant intresse för att vilja lära sig.
Hon skriver små berättelser och brev till tomten. (Det gäller att vara ute i god tid till nästa års julafton, haha)
Och mattematikens konstiga + och -.
Det är bara ibland man inte orkar lyssna och engagera sig till 100 %.
Som när man lagar mat och håller på att tappa skiten i golvet el. bränna vid något.
Eller betala räkningar och försöker få in rätt OCR-nr och då kommer en fråga på "- Vad blir 8+8+8+tjugonitton?"

Igår kväll när jag och Jonas låg i sängen och lilleman nästan var inne i drömmarnas land så mumlar han bakom nappen "- Mmhkdkff byta tröja."
"- Vem byter tröja?" var jag ju tvungen att plocka ut nappen och fråga.
"-Morfar byta tröja"
Och ja, det var ju helt sant att han gjorde... På julafton för 4-5 dagar sen.

Tänk att ibland får man små svar på vad de ligger och tänker på när det ska somna.
Jonas tänker på morfar =)